I Sydafrika firas Mors dag den andra söndagen i maj. Mammor blir ihågkomna med fina presenter eller barnens handgjorda gåvor precis som i andra länder. Innan vi gav oss iväg till kyrkan på söndagsmorgonen hann jag läsa i Weekend Argus (som denna morgon delades ut gratis) om Anna Jarvis, grundaren av Mors dag. Hon hade inga egna barn och dog ensam och utblottad 1948 efter att ha försökt stoppa kommersialiseringen av dagen. Det blev inte som hon tänkt sig, en officiell dag för att hedra modern, så hon ångrade att hon börjat traditionen. Är det då bara den kommersiella sidan som överlevt eller kan en sådan här dag ha en viktigare och djupare betydelse? Efter det vi var med om den här söndagen tror jag faktiskt att det kan vara så.
Mors dag är mycket uppmärksammad här inte minst i kyrkorna. I vår församling Eureka i Elsies River medverkade söndagsskolbarnen, från de allra minsta på 2-3 år till tonåringarna. De läste dikter och sjöng för sina mammor. En högtidlig liten 10-årig pojke med mycket vacker röst sjöng solo. Den lilla kören ur kyrkans ungdom, som också sjunger andra söndagar, bidrog också. Predikan tog upp situationer ur Bibeln där mödrar gjort det bästa de kunnat för sitt barn, som t ex Moses mor som för att rädda honom placerade sin son i vassen där Faraos dotter brukade bada, ett säkert badställe skyddat från krokodiler.
Vi lämnade gudstjänsten och åkte vidare för att delta i en lunch anordnad för att samla in pengar till en förskola. Hopefield ligger 12 mil norr om Kapstaden mitt i en jordbruksbygd. En ung familj lämnade för några år sedan storstaden och sina fasta arbeten som farmaceuter på sjukhus och flyttade dit för att starta eget inom jordbruk och ge sina barn en tryggare tillvaro på landet. De såg behoven och fattigdomen bland farmarbetarna och inte mycket till framtid för dessas barn. Ett dagis för 30 små barn finns idag mitt i byn och så har de eftermiddagsträffar för skolbarnen med lek och idrott dit ca 200 kommer.
I Civic Centre (Kommunalhuset) stod vackert dukade bord med rosa proteor på vita och rosa dukar. Ca hundra personer hade samlats, familjer som passade på att fira sin mamma och samtidigt ge stöd åt Angel’s Touch som skolan heter. För 50 Rand, ca 50 svenska kronor, fick vi en fyrarätters måltid eller egentligen 5 om man räknar te och kaffe med kakor som avslutning. Hur kan detta gå ihop och bli någon vinst? Jo med frivilligt arbete och donationer från olika håll. När vi väl ställt in oss på att det här skulle ta många timmar, kunde vi också njuta av den fina gemenskapen, tävlingar med priser, sång och framförallt den goda maten.
Dagen hade tidigare grumlats av en incident som hände när vi just lämnat kyrkan. I gathörnet såldes klementiner som just nu är mogna. Vi skulle åka långt och jag hoppade ur bilen för att köpa. På väg tillbaka blev jag bestulen på min guldkedja med ett litet hjärta, som jag haft sedan min studentexamen. Ett par unga män i 20-årsåldern stod i närheten och en av dem ryckte blixtsnabbt till sig den. För mig hade den ett särskilt värde, men hur mycket får de för en avsliten kedja och ett litet guldhjärta? Sådant här och mycket värre saker händer dagligen, men man kan inte alltid vara på sin vakt.
De två unga pojkarna, vad har de för framtid? Arbetslösa och utan någon utbildning. Det blev uppståndelse på trottoaren och några försökte förfölja dem. En kvinna sa: ”Bed för dem, det är det enda du kan göra, och de behöver det”. Arbetslöshet, alkohol och droger skapar våld i familjer. Ofta är det kvinnorna som tar hand om barnen och ser till att de kommer till skolan. De är inte alltid så starka som det alltid sägs om Afrikas kvinnor, men de har inget val. Familjer behöver stöd att hålla ihop. Mors dag är ett sådant tillfälle. För mig uppvägdes det tråkiga som hände på förmiddagen av den firning av Mors dag vi var med om senare i Hopefield . I mötet med människor och deras dagliga problem blir ens egna så futtiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar