söndag 11 maj 2008

Om böcker och läsning

”Hade Martin Luther en fru”? Den medelålders kyrkvärden i församlingen ställde en förvånad fråga till sin präst efter gudstjänsten. Han som i hela sitt liv varit en trogen församlingsbo och så medveten om sitt lutherska arv, hade aldrig hört talas om att Luther var gift och hade familj.

Hemma i bokhyllan stod fortfarande ett par ex av Luther’s Rose, en dramatiserad biografi av Ursula Koch om Katarina von Bora, hennes uppväxt och liv tillsammans med den store reformatorn. Boken hade jag hittat i bokhandeln för 5 kr. Jag köpte alla 8 som fanns kvar. Nu kom den väl till pass. Varje söndag i flera veckor blev det sedan samtal och tankeutbyte om Luther och hans liv. ”Det är så intressant att jag tar med boken till jobbet och där undrar de vad jag håller på med”.

En stor del av Sydafrikas befolkning har ännu inte upptäckt glädjen med att läsa och det finns många orsaker till det.

I ett land som har allt är fortfarande 24 % av den vuxna befolkningen anafabeter. Många av de studenter jag möter i mitt dagliga arbete kommer från skolor präglade av apartheidtiden, trots regeringens ambitiösa beslut redan 1997 att förbättra undervisningen genom att införa problembaserat lärande, (Outcome Based Education). Det är inte lätt för en lärare med klasser på upp till 50 elever, dåligt med undervisningsmaterial och utan bibliotek att genomföra en sådan undervisning.

Sydafrika lider brist på utbildat folk. Universiteten tar emot studenter utan studietradition och med bristfälliga förkunskaper med kravet att hålla den akademiska nivån.

Den muntliga berättartradition som gett människor kunskap om släkt och traditioner blir urholkad genom flykten till storstäderna och fattigdomen. Förmågan att uttrycka sig muntligt lever dock kvar. De allra flesta är mycket duktiga på att hålla ett anförande eller berätta något. Att bevara denna förmåga och samtidigt ge god utbildning i att läsa och skriva är en utmaning. Det måste börja med barnen. Alla behöver få höra berättelser och sagor på sitt modersmål.

Men förändringar sker. Häromdagen besökte jag BIBLIONEF, en organisation som skänker barnböcker och ger uppdrag till förlag att ge ut och nytrycka. Vilken härlig syn. Ett helt lager fullt med färgglada barnböcker på de elva officiella språken isiZulu, isiXhosa, Afrikaans, Sepedi, Engelska, Setswana, Sesotho, Xitsong, Siswati, Tshivenda och isiNdebele.

Härifrån kommer böckerna till det minsta bibliotek jag sett. På långt håll gick det att läsa BIBLIOTEEK på väggen till ett litet hus på 4-5 kv m bland arbetarbostäderna på en vinfarm 20 mil från Kapstaden. Nyfikenhet drog mig dit och ”bibliotekarien” (en dags utbildning) visade stolt det alldeles nya biblioteket öppnat för traktens barn och föräldrar. Ännu fanns det bara böcker på tre hyllor.

Läskulturen behöver utvecklas i både kyrka och samhälle.

Inga kommentarer: